Gråsparven när hon sjunger 

 

Det är aprilhimlar och det är vitsippor och tunna strumpbyxor. Men ändå känns det som att jag hänger på en skör tråd, som när som helst, var som helst kommer att gå av. Det är vår ute men inuti känns det som november. Regnigt, blåsigt och råkallt. 

Det är så mycket i livet just nu och allt jag vill är att åka ut till Älö och isolera mig med Arvid och med böcker. För Arvid är trygghet och den som får mig att hänga kvar. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s