This can’t just be a chemical, from now any other pain is bearable

Processed with VSCOcam with x1 preset

Idag har jag varit i Linköping på (vad jag trodde) var det sista återbesöket sedan operationen. Det ser helt okej ut, men min känsel kommer inte att komma tillbaka. I oktober ska jag tillbaka igen och sedan kanske det är slut på den här karusellen. När jag klev in på sjukhuset var det så himla många konstiga känslor som liksom grep tag i mig. En lättnad över att jag inte kommer behöva genomgå det igen men också alla de där känslorna jag kände då. Rädsla och alla tillhörande känslor man kan känna när en är på ett sjukhus förknippat med så mycket smärta.

Efteråt belönade jag mig själv för att jag faktiskt är så bra som ändå står här idag, med eller utan känsel, med en fin bok om Astrid som jag så ser fram emot att läsa och sedan boken i paketet som heter The golden year. Tänkte att 2015 kan ju vara ett bra år att göra till the golden year.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s