JAG HAR TAGIT STUDENTEN

IMG_4685 IMG_4705 IMG_4717 IMG_4709 IMG_4741 IMG_4746 IMG_4754
IMG_4790

Om att ta studenten. 

I fredags var dagen här, den dag som alltid känts så långt borta, som bara andra får vara med om. Studenten är en sådan grej som alltid alltid alltid har känts så milslångt borta men sedan kom mars, april, maj och sedan var studentdagen här. Jag kan inte riktigt få ner alla mina känslor, tankar och upplevelser i ord. Det går liksom inte, orden räcker inte till. Men något är iallafall säkert, och det är att det här var den bästa dagen i mitt liv.

Vi hade champagnefrukost kl. 07.00, ååade och ooade över hur fina alla var i sina studentmössor och sjöng att vi ska ta studenten. Sedan var det kyrkodags då det började kännas på riktigt att vi aldrig mer skulle tillbaka till gymnasiet. Där fick jag stipendium för god studieprestation under det här året. Efteråt kramade vi om varandra igen och drack cider i buskarna.

Och så var det studentlunch då vi fick god mat, lärarna uppträdde och flera höll tal. Men det finaste talet av alla hölls av min klass. Till mig. Jag veeeet, till mig liksom, händer ens det?? De berättade att talet var tillägnat en tjej som inte bara växt i sig själv utan även på längden och som har bevisat för dem att allt är möjligt. Sedan kom flera fina ord och det avslutades med att de sa att de älskar mig. Jag blev så chockad och rörd i hela kroppen att hela jag bara skakade av gråt. Det är bland det finaste någon någonsin har gjort för mig och jag vill ge er hela världen, för det förtjänar ni min fantastiska klass. Jag gråter fortfarande, 4 dagar senare, när jag tänker på det och jag är säker på att det kommer förbli så resten av mitt liv. Vet inte hur jag ska tacka er nog, men det här är ett litet tack, igen, för det ni gjorde för mig. Love u <3

Hade lite svårt att hämta mig från studentlunchen, men sedan delades det ut betyg och vi skrev i varandras mössor. Så nu är min mössa fylld av fina namn och fina ord. Det bar iväg på parad i spöregn och vi skrek att vi är så jävla bra och vem fan vill gå i tvåan nu?

Utspring – finns inga ord för det och känslorna jag kände när vi stod där och skrek och när jag hade hoppat klart på A-hustets trappa för en sista gång så stod mina vänner och min familj där nere och väntade på mig <3

FLAAAAAK, bästa grejen i mitt liv. Vår klass stod för finaste flaket och bästa ljudet. Vi hoppade runt och kramade varandra, skrek herregud, och drack champagne på ett traktorflak genom hela stan.

 

Resten av kvällen spenderade jag på min mottagning med alla dom som jag tycker så himla mycket om och sedan på Kharma. Min mottagning var det finaste någonsin och jag är så tacksam över alla gratulationer och alla kramar. Ni är bäst.
Hade ungefär det bästa dygnet någonsin och det här är väl ett försök att inse att det verkligen har hänt. Att få ner det i ord. Men det är svårt att hitta rätt ord och det är svårt att förstå att jag aldrig mer kommer gå på Vimmerby gymnasium med min fantastiska klass. Men jag antar att det kommer lite fler studentinlägg för jag har så mycket jag behöver skriva av mig av.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s